Sara och hennes liv

Åh vilket härligt väder det var i helgen.
Eller det var ju fint väder i fredags också, men då hann jag inte njuta av det så mycket. Jag cyklade till jobbet och hem och promenerade till och från gymmet, men vid 17-tiden är inte solskenet lika varmt längre...
I lördags slapp jag i alla fall att jobba. Istället började jag min dag med frukost i solen, och sedan drog jag på mig min nya klänning. Jag och Jocke traskade ned till Vilunda där det var "knallemarknad" men den var inge vidare. Jocke köpte några korvar, och jag fick med mig ett skavsår hem.
Inte bra att traska i ballerinaskor utan strumpor, inte i just de skorna i alla fall.

När vi kommit hem bytte vi om och cyklade iväg på en cacheletarsväng. Jag är inte precis tokig i geocaching, men det är Jocke, och om jag följde med honom så skulle jag ju få en del sol och frisk luft, så det gjorde jag.
Jag vill ju gärna göra min älskling glad också.

Men efter två fall med cykeln var jag inte så glad.
Första gången glömde jag faktiskt bort att jag satt fast. Jocke ropade att jag skulle stanna, och det gjorde jag.
Så vips låg jag på marken. Det gjorde rätt så ont, men var ingen större fara.
Andra gången, en stund senare, hoppade jag på cykeln och skulle börja cykla, men farten kom aldrig så jag ramlade i backen. Jag brukar sätta fast höger sko först, och börja trampa, men av någon dum anledning så satte jag fast vänster fot istället. Och vänsterfoten är den fot jag brukar sätta ned först när jag stannar, så det var ju så klart åt vänster jag började luta. TJONG! Så låg jag på marken. Igen.
Hmm, jag ska nog prova med vänsterfoten i först kommer jag ihåg att jag tänkte. Jag ångrade mig snabbt.
Den här gången ramlade jag på en grusväg, och började BLÖDA!
Bara pyttelite, men det gjorde desto mer ont där jag slagit i marken. Vänster knä och armbåge.





Som tur var gick det bara lite hål på armbågen, men inte jackan.

Så nu har jag ramlat fyra gånger, på vänster sida alla gångerna. Haha.
Jag kan inte komma ihåg sist jag ramlade med cykeln och slog hål på knät, det måste ha varit många många år sedan.