Sara och hennes liv

Ända sedan de först solstrålarna i mars så har folk ropat nu är det vår! medan jag avvaktat med att ropa sådana dumheter.
Alla vet ju att våren inte kommer bara sådär. Först ska vi bli retade lite med vårväder, vinterväder, vårväder och vinterväder.
Man brukar ju säga aprilväder och det kommer vi nog få i april tror jag minsann.
Jag älskar snö, men nu får det snart vara nog, jag vill också ha vår.
I fredags var jag sjukt sugen att ta på mig mina nya solglasögon. Men det känns dumt att göra det när man inte vet om det kommer att snöa senare på dagen.
Och det var precis så det blev. Lite solsken på morgonen och sen snö på eftermiddagen.

Igår när jag gick till gymmet kändes det ändå som om våren snart är på väg. I alla fall tills jag kom in i Smedbyspåret.
Solen sken, marken var torr och fåglarna kvittrade extra mycket.
Men i spåret var det is, snö och vinter. Fåglarna kvittrade fortfarande, men det var liksom som om isen isolerade ljudet.

Idag var det redan 4 grader varmt klockan 8, när jag skulle ut och springa. Vantarna flög av efter fem minuter, och mössan efter 15.
Jag tänkte att om det är minst 6 grader ute när jag ska till jobbet så tar jag på mig min nya hatt.
Nu är det 5.6 grader, och jag ska gå om 20 minuter, så vi får se.
Jagvilljagvilljagvill. Kom nu våren!


Tänk att få vara så här tuff liksom ;)


Men det blir ju löjligt när det ser ut såhär helt plötsligt


Igår kväll, strax innan 21 så såg jag förresten en tjej med solglasögon på sig. På kvällen. Hon måste ha haft en blåtira eller nåt. Hur mycket ser man med solglasögon på sig en kväll i mars?