Sara och hennes liv

Rubriken kanske får er att tro att det är stressigt på jobbet just nu. Det är det inte. Men vi har haft att göra trots att kunderna mest sitter hemma och väntar på bättre tider.
I tisdags till exempel så fick vi en leverams av Otto Bock. De måste ha jävligt kul när de packar varor. Typ "hahaha vi slänger ned skiten i två lådor så har de att göra i en vecka sen, MOHAHAHAHA!"
Såhär såg det i alla fall ut:



Inte är grejerna lätta att sortera heller, i och med att man inte kan stapla dem på varandra. Den lilla esteten i mig hoppade fram.



Igår började vi fixa vår julskyltning. Bort med allt från skyltfönstret och fram med... ett ituklippt lakan?


Jo det ska nämligen strös dekorationssnö och glitter på lakanet, och så ska vi lägga ut fina paket och sätta fram söta små tomtar.
Jag vandrade iväg till Panduro och inhandlade en byggsats som jag sedan skulle förvandla til 12 st små "tomtebarn"
10% rabatt fick jag hos panduro också, det är bra att ha namnskylten kvar :)
Min kollega tog hellre hand om kunderna än pysslade. Vilken knasboll va?

Allt uppackat


Måleriet har börjat


Dags att börja med det gröna


Halsdukar på


Stackars flintis


Nu börjar det närma sig slutet


Alla pojkarna är klara


Färdig!


Så kom det några kunder precis innan stängning, så jag fick jobba över en halvtimme. Men det gör inte så mycket.
Idag jobbar jag nämligen 15-20, så jag har hela 3 timmar kvar hemma som jag kan slappa på :)
Fast jag hade tänkt att plocka och fixa lite också faktiskt.

Det går verkligen inte bra det här...

Måndag: vila efter söndagens fest
Tisdag: styrketräning kände mig lite konstig, och "råkade" skippa träningen
Onsdag: simmade 45 min
Torsdag: morgonlöpning hemma och sjuk
Fredag: vila
Lördag: vila
Söndag: vila

Det värsta är att när jag är förkyld och tycker synd om mig själv vill jag bara äta en massa choklad :(
Så har jag blivit förkyld igen nu idag. Skulle upp och simma imorse, men 2.30 vaknade jag av att Jockes syrra var osams med nån i telefon. Märkte att jag hade ont i halsen och huvudet, så jag ställde om väckarklockan på 8 istället för 7.
Åh vad synd det är om mig.

Idag var det en tjej på... ja kanske 17 som åkte med samma buss som mig.
Det var några minusgrader ute, 2 kanske, inte så kallt, och så snöade det så vackert.
Den här tjejen valde att gå över gatan för att ta sig till busshållplatsen, istället för att gå under gatan.
Och visst det gör väl inget, det kör inte så måmga bilar där ändå.
Men...
Vad hade hon på sig? Jo vinterjacka, och det var ju duktigt, men sen hade hon tygskor (!) korta strumpor (såna som slutar under fotknölen) och leggings. De korta strumporna kombinerade med hennes leggings gjorde att det blev en glipa på några centimeter mellan plaggen.
Mitt i vintern!
Men det roligaste var ändå att hon, eftersom hon valde att ta genvägen över vägen, var tvungen att pulsa genom snödrivorna i diket.
Smart tjej, verkligen.
Jag tror det var hon som stod och darrade i höga stövlar och vita strumpbyxor vid bussen i måndags. Antingen det eller så är det två dumma tjejer med liknande jackor som brukar åka med samma buss som mig om mornarna.
Och vore ju inte omöjligt...
Jag förstår ju om den här tjejen inte vill gå runt i klumpiga vinterskor hela dagen i skolan, absolut. Men men kan ju ta med sig sina små tygskor i väskan, och sen byta till dem i solan.
Det skulle i alla fall jag gjort...

Igår satt jag på pendeltågsstationen i Upplands Väsby och väntade på tåget. Eftersom det snöat i två dagar så var bussen sen, och jag fick ta nästa tåg. För det är ju så det går till i Stockholm.
I alla fall, när jag satt där så kom Upptåget från Uppsala in . Då noterade jag något knasigt. Ungefär 7 av 10 som gick in genom dörrarna och in till vänthallen stampade av sig snön från skorna ungefär tre meter efter det att de kommit in, alltså inomhus. Bara 3 av 10 stampade av sig snön på gallrena utanför, innan de gick in.
Varför gör man så?
Varför stampa av sig snön inomhus? Det resulterar ju bara i en massa vatten för alla resenärer att halka runt i.
Och dessutom så gick ju de allra flesta förbi spärrarna och sedan ut igen för att åka buss eller promenera till jobbet. De var alltså inomhus i en minut kanske, och sen ut i snön igen.
Samma sak när jag satt på tåget. Station efter station så gick det på folk som, precis när de kommit innanför dörrarna skulle stampa som besatta med fötterna.
Smart, riktigt smart.
När jag bodde i Södertälje åkte jag förbi Rönninge station varje dag. Stationen där ligger i en kurva, vilket gör att tåget lutar en del när det står still på perrongen.
På vintern är det rätt skoj, eftersom vissa knappt kan ta sig på tåget. De glider liksom tillbaka till dörrarna när de försöker stiga på. Detta på grund av att det är alldeles halt av snöslask och vatten på golvet, för att vuxna människor har stampat av sig snön inomhus där det är varmt. Och snö smälter i värme. Faktiskt.
De allra flesta stampar ju av sig snön utomhus när de ska in till sig själva eller en vän, men inte om de ska på tåget, eller in på en pendeltågssation. Det är rätt knasigt tycker jag.
För även om man står i snön när man ska på tåget så lossnar ju den mesta snön man har på skorna om man stampar lite med fötterna.
I alla fall från mina skor.
Jag gick bakom en tjej i en tunnel igår, på väg till jobbet. Just i tunneln var det ingen snö, så hon stampade bort snön från skorna, bara för att få snö på dem 10 sekunder senare.
Knas.

Kollade mailen i min telefon när jag låg i sägen igår kväll. Såg att jag hade fått en kommentar i min lilla rosa blogg.
En kommentar från ågon som inte känner mig. Wow :)
Jag skrev ju om när jag och mamma gick och såg 3 Doors Down, och att förbandet var förbaskat bra.
Vad jag skrev finns att läsa här och där finns ju även kommentaren, men jag måste skriva in den här nedan också, för jag blev så glad.

Hej Sara,
Tack för dom fina orden! Slå ett mail till info[a]planthreeband.com så har vi din emailadress så mailar vi när nästa spelning är på G.

Kärlek från Jake & Plan Three

Sen hur han hittade hit kan man ju undra. Han kanske satt och sökte för att se om nån skrivit nåt trevligt om bandet.
Det skulle i alla fall jag göra lite då och då om jag var med i ett band.
Åh jag vill vara med i ett band. Det har jag nog egentligen velat himla länge. Men förut så var det nog mest för att jag ville bli känd.
Nu är det för att det verkar så skoj.
Men jag kan ju inte spela nåt instrument... Sjunga går väl an, jag sjunger väl lite "speciellt" sådär ;)
Men speciellt på ett bra sätt, typ som Raine Maida, sångaren i Our Lady Peace.
Så om jag någonsin skulle få sjunga i ett band skulle vi nog kunna skrapa ihop några fans.
Man behöver ju inte ens kunna sjunga för att slå igenom. Ta håkan Hellström till exempel. Enligt mig har han ingen sångröst alls, men det finns ju sjukt många som gillar honom så.
Åh jag vill jag vill jag vill.
Men vad gör jag åt det? Ingenting, ingenting.
Knasboll.

Igår kväll mätte jag snödjupet på våran uteplats. 30 cm!
Åh vad vackert det är. Såhär vill jag ha det hela vintern, och framförallt på julafton. Det är liksom perfekt, en massa snö och 2 minusgrader. Kallare behöver det inte vara. Det är precis lagom, snön smälter inte, bandyisen smälter inte och jag slipper frysa.
Nu sitter jag här hemma vid köksbordet och äter frukost. Första gången på länge som det står ett tänt ljus på frukostbordet.
Mys :)
Egentligen hade jag nog inte kommit på det där med ljuset om det inte hade varit lite halvmörkt i köket.
Jocke håller nämligen på att skapa ett till eluttag i vårat rum, så han har skruvat ur en propp.
Åh jag vill bara stanna hemma hela dagen och mysa, och leka i snön.
Det känns som om jag liksom slösar bort den fina snön med att sitta inne och vara på jobbet. Tänk om den smälter imorron liksom! Och vem vet när det kommer ny snö...
Men jag är också liite för vuxen för att ge mig ut alldeles själv i snön, jag skulle vilja ha någon med mig. Kanske allra helst en sjuåring, som vet hur det ska gå till :)
Även om jag var modig nog att strunta i vad folk skulle tycka så måste jag gå till bussen om 25 minuter...
Suck, det är inte alltid kul att vara "vuxen"
För jag tycker nog inte att jag är riktigt vuxen riktigt än.

Vaknade (blev väckt) 9.30 men har inte gått upp förrän nu, två timmar senare.
Har legat och klappat katten och inte tänkt på någonting alls.
Har en förkylning som började visa sig i tisdags, och än har den inte gett sig av. Riktigt irriterande.
Det konstiga är att jag mådde bättre igår än idag.
Och jag har ändå saker jag måste göra idag, så det är bäst att jag pallrar mig ned och äter frukost.
Jocke har letat efter mina vinterkläder idag, men han har inte heller hittat dem. Så vi ska hem till hans pappa ikväll och leta i flyttlådor där, och få middag.
Trevligt.

Imorse vaknade jag 8.30. En okristlig tid att vakna en lördagsmorgon, men det är rätt svårt att somna om när det ligger en pojke bredvid och kramas en massa.
Trevligt, men lite för tidigt tyckte jag.
Men hade jag sovit till tio/elva hade jag ite hunnit med allt som jag gjort idag så...
När Jocke gick upp utbrast han SNÖ!
Det snöade lite i torsdags, och igår, men nu var det massor med snö :D

Torsdag



Imorse



Det är inte så ofta snön lägger sig såhär vid fönstren







Första knatten jag såg som skulle ut på snowraceräverntyr. Det är fortfarande barn i backen utanför fönstret. Och det är väl inte så konstigt, det är mörkt, men det är inte så sent, och så är det den första riktiga snön som kommit också.



Jobbigt om man ska åka iväg...



Klockan två hade det slutat att snöa, och solen lyste så vackert. 11 centimeter snö hade vi då. ELVA CENTIMETER!
Åh vad jag älskar snö.

Jocke gav sig iväg vidd 11 för att spela match i Köping.
Det som är bra med bortamatcher är att det ger mig nästan en hel dag att slappa. Jocke brukar komma på en massa nödvändiga saker att göra på helgen nämligen.
Men idag har jag faktiskt varit riktigt duktig. Jag har:

• Plockat undan och damsugit överallt
• Torkat av byråer, hyllor och glasbordet
• Tvättat fyra maskiner tvätt
• Bäddat med nya lakan i sängen
• Slängt 3 soppåsar och källsorterat
• Bytt tätning i ett av våra fönster, så vi slipper frysa i sovrummet
• Bakat saffransbiscotti - inte så nödvändigt kanske, men gott
• Letat efter mina vinterkläder utan resultat :'(

Så nu sitter jag här och belönar mig med biscotti och chokladglögg. Som inte smakar ett dugg choklad för övrigt...


Mina fina nya lakan som jag skrev om för ett tag sen




Såhär ser en av mina kuddar ut. Isch. Jag har väl haft den i... 7-10 år.
Fatta hur mycket man dreglar på en kudde på så många år. Nuförtiden har jag en annan kudde över, men det är ändå inte det frächaste precis... men vad ska man göra, tvätta kudden? Vi har ingen torktumlare, så det skulle nog inte gå så bra.
Man har ju ändå örngott på kudden...



Här klättrade jag i jakt på mina vinterkläder. Det är en bra bit ned, jag försökte mitt bästa för att inte ramla rakt ned i trappen. Särskilt med tanke på att jag var ensam hemma och telefonen låg uppe i sovrummet. Kul att kravla upp för trappen med bruten rygg liksom...
Det var inte helt lätt att ta sig tillbaka till tryggheten med en flyttlåda i ena handen, men det gick i alla fall.
Men inte innehöll lådan någon vinterjacka som tillhörde mig inte.
Nu är det ju verkligen vinter, och jag kan inte hitta grejerna. Åh vad jag hatar att flytta!!
Som tur är har jag i alla fall mina vinterskor, det hade varit rätt jobbigt att traska runt i gympaskor nu...

Nu är det nog dags att hänga sista maskinen med tvätt. Sen ska jag fan spela lite Rock Band tills Jocke kommer hem. Då lär det bli lite kladdkaka, och biscotti. Jag kommer bli en fetknopp om jag fortsätter såhär...



Oh ja just det, rosorna är fortfarande fina :)

Träningsveckan började bra, men sen gick det utför...

Måndag: simmade
Tisdag: styrka ben & rygg
Onsdag: styrka symmetri
Torsdag: sprang morgon 3 km räknas inte riktigt...
Fredag: styrka armar & mage
Lördag: träningsledig
Söndag: springa 7-8 km jag kände mig för stressad, ville ju hinna göra mig fin innan Guitar Hero SM 2008.
Och så är jag kanske liite lat...

Och den här vekcan började segt med två slappdagar, men imorse simmade jag i alla fall i 45 minuter.

I förrgår var det då dags att ta sig till gamla tryckeriet i Alvik, för att tillsammans med 200 andra äta en trerätters middag, lyssna på underhållning, och se Sveriges första mästare i Guitar Hero koras.
Jag och lillebror anlände vi 17.30 och började med en välkomstdrink och en hink med kalla popcorn. Sedan hann vi med varsin Gin och Tonic som vi köpte med våra drinkbiljetter innan middagen började.



Brorsan posar



Finklädda var vi också.


Vilken tur att jag lyckades gräva fram en klänning. Det blev ju inte klart förrän dagen innan att jag skulle få följa med.


De öppnade upp draperierna, och vi gick till bords.


Vid varje plats låg det en meny, och det var ju fint.

Först var det dags för förrätten (duh), det var gott och trevligt, men ölen vid min plats blev aldrig uppdrucken. Öl är lika med blä. Ölen på den tomma platsen bredvid mig skänkte jag till en av mina bordsgrannar.
Däremot råkade min Seaman's Shot bli uppdrucken. Av mig. Den smakade ungefär som Stimorol Original.


Erik fick tag i tre tomma mozzarellasticks innan jag med mina magiska händer fixade en som faktiskt var fylld med mozzarella åt honom.
Efter ett bra tag, och rolig ståupp (förutom när han skämtade om skåningar) så kom äntligen varmrätten.
Inte för att jag var särskilt hungrig, förrätten tog liksom hand om det. Men det var rätt så tråkigt att bara sitta och vänta.
Så jag sysselsatte mig bäst jag kunde.



Men så kom middagen, och det var gott. Nu har man fått prova på hummer också.


Vi hade ju ingen aning om vad classic surf n' turf bettyde, så vi var himla nyfikna på vad grejen mellan knivarna var. När vi fick in maten så klarnade det.


Erik gick loss på hummern först



Fancy servetter hade vi också.

Något som var himla skoj var att det låg en trisslott under varje tallrik. Vi var ungefär 200 personer där, och INGEN vann över 75 kr. Så bra är oddsen.
Men det står ju också på baksidan av lotterna.
Brorsan vann 50 spänn. Och jag som tänkte sätta mig på den platsen först, men hoppade ett steg till åt vänster.
Jaja, han är ju student, han kan behöva pengarna.
Platsen bredvid mig var ju tom, och då var det en tjej som var jäkligt snabb på att sno åt sig den lotten. Hon satt på andra sidan bordet, snett mitt emot den tomma platsen. Hon vann 25 kr. Ooh, hon behövde dem säkert ;)
Så när jag gick på toa försvann helt mysteriskt Seaman's shoten som stod på den tomma platsen.
Undrar varför de väntade tills jag hade gått iväg...




Det var i alla fall fint på toan.

Efter middagen var det dags för lite mer väntan. Vi hade ju underhållning nästan hela tiden, men när det var tyst underhöll vi oss själva.


Benny och Nisse rappade och rockade. De är så underbara när de kör Shaggys Angel.
Och snacka om att det blev party när de körde You've Gotta Fight For Your Right (To Party)


Vi blev fotade av bordsgrannarna innan det blev dags för den stora finalen.

Snygg min jag kör med


"Så måste vi ta ett lite crazy partykort också" sade han som fotade.

Erik var först ut i semifinalen.


Jag höll på att skaka sönder av nervositet. Men han vann!
Då blev han glad. Och jag med.


Sen var det en semi till, och så var det dags för Erik att visa vad han gick för.


Snacka om att jag jublade när han vann finalen! Det var jämnt och jag var supernervös. Vad skulle hända om han förlorade, vad skulle jag säga? Jag har ju tänkt i flera månader att det är klart att han vinner. Så det var ju tur att han gjorde det.


Lillebror fick skriva sin första autograf också, haha. Det var visst en 8 årig grabb som skulle ha den.


Sen blev det inga mer bilder. Jag filmade hela semin och hade tänkt att filma hela finalen, men batterierna i kameran tog slut!
Jag trodde faktiskt att de skulle räcka till, eftersom de var helt nya.
Men icke. Och så hade jag så klart inte med mig några extrabatterier med mig. Så himla klantigt >_<
När jag berättade det för Erik såg han grymt besviken ut. Han gjorde nämligen världens pose precis innan låten var slut. Han slet av sig remmen och spelade de sista sekunderna med gitarren i en hand.
Dumma mig.
Så här tar bildberättelsen slut.
Efter finalen åt vi cheesecake, och sedan var det party party.
Vi hade 4 drinkbiljetter kvar var, men det blev fler gratisdrinkan än så.
Grabben som Erik slog ut i semin, och hans kompis grattade Erik, och sen festade vi tillsammans hela kvällen.
Klockan 03.30 tog vi en taxi hem till pappa i Gröndal.
Då hade jag fått i mig (under hela kvällen)
Välkomstdrink
Gin och Tonic
Seaman's shot
Ett glas Gallo Sycamore Canyon Chardonnay
Tequilashot x2
Jägershot (fy tusan)
Sours drink (svart vinbär, blää)
Vodkadrink

Sen var vi på väg att hämta en vodkadrink till var, jag och brorsan, men då hade vodkabaren stängt. Det var nog lika bra det kom vi överens om.
Jag kanske ska inflika att jag inte ens dricker en gång i månaden i vanliga fall. Men vi var ju tvugna att fira!

När vi kom hem till pappa försökte vi smyga tyst. Det gick väl sådär.
Jag fick sova på en extrasäng i Eriks rum med ett täcke utan påslakan på. Jag letade upp en kudde i soffan, och så sov vi.
Klockan sju vaknade jag av att pappa och hans fru gick upp.
Jag var helt säker på att jag inte skulle kunna somna om på den hårda sängen, så jag gick upp, sade hej till pappa och åkte hem till min egen säng.
Det tog en timme, och jag mådde lite illa, men det var det värt för att få sova tre timmar i min egen säng med mina egna kuddar. Det var riktigt skönt. Och så kunde jag duscha och byta kläder. Annars hade jag fått gå i känning till jobbet, och jobbat i brorsans Green Cargo byxor. Det skulle liksom inte funka att gå i de byxorna och högklackat till jobbet.
När jag skulle ta på mig skorna hemma hos pappa upptäckte jag till min fasa att jag dansat och hoppat runt så mycket att skorna gått sönder. Klacken hade börjat släppa från skon!
Jaja det är bara provskor, och de kostade bara 100 kr, men de är ju så söta. Och nästan de enda högklackade skorna jag har som faktiskt är sköna. (puckat va?)
Jag hade dem liksom på mig i elva timmar utan att få ont. Visserligen satt vi ned mycket, men ändå, elva timmar!
Klockan 11.30 gick jag upp och duschade innan jag drog till jobbet.
Jag mådde rätt bra, tills klockan blev fyra, då hann gårdagen ikapp mig. Det i kombination med iskylan vi har på jobbet var inte så himla lyckad.
Förut blev jag alltid jättebakis och hela dagen också. Nuförtiden brukar jag må rätt bra på förmiddagen. Och det är ju trevligare än att må dåligt hela dagen.
Stackars lillebror mådde visst rätt dåligt.
Det var lite småjobbigt att promenera till tåget i nollgradigt (eller 1 minus kanske) väder när jag var bakis, men det gick i alla fall.
När jag kom hem igår åt jag mat och tittade på serier i sängen. Det var mycket trevligt.
Sen kom Jocke hem med rosor (!) och brownies.
Han är så himla söt.
Egentligen ville jag bara lägga mig och sova där vid klockan nio, men det gick ju inte för sig. Vi var ju tvugna att äta brownies och mysa i soffan. Och det var riktigt trevligt var det minsann :)

Jag ska minsann på trerättersmiddag imorron. Och lillebror ska vara en del av underhållningen. Han ska nämligen vinna Guitar Hero-SM, så det så :)
Klädkod: Kavaj.
Jag har letat fram en kläning, skor och en liten kuvertväska. Fancy fancy.

Nu är det dags för te och macka, jag känner mig fortfarande lite nedkyld efter bandymatchen idag.

Ingen jävel har svarat. Jag har skickat mail, ringt och skickat ett sms, men inte fan har jag fått något svar.
Jag börjar bli riktigt irriterad.
Jag vill ju vara där och heja på min bror!
Alla kanske inte tycker att en SM-final i Guitar Hero är så himla stort, men de som arrangerar borde väl för fan tycka det?
Och jag tycker det.
Jag ska kanske ta och ringa igen nu vid klockan 11. Får väl be om ursäkt att jag stör på helgen, men vad ska man göra?
Suck...

Idag började jag dagen med att träna mage och armar, så slipper jag det ikväll. Egentligen gillar jag inte att träna styrka på morgonen, för även om jag äter något innan så brukar jag bli snurrig i huvudet. I alla fall när jag gör situps.Men idag gick det finfint.
Sedan duschade jag och när jag skulle klä på mig tänkte jag för hundrade gången att stuprörsjeans kanske inte passar mig och min stora rumpa så himla bra. Men så struntade jag i det och satte på mig dem i alla fall.



Nu är det dags för omelettfrukost, och sen ska jag dra och jobba ett par timmar.

Ja, hur ska man göra?
I januari ska vår butikschef komma tillbaka från pappaledigheten. Eftersom han då kommer behöva hämta sin dotter på dagis tisdag till torsdag kommer jag och min kollega få ett annorlunda schema än vi har nu.
Idag jobbar jag som följande:
Måndag 9.45-18.15
Tisdag 9.45-17.15
Onsdag 9.45-17.15
Torsdag: 11.45-20.15
Fredag: Olika varje fredag

Igår fick vi ett förslag på det nya schemat:

Det övsersta schemat är butikschefens, och de två nedersta är de som jag och vår tredje anställde ska dela på, och köra varannan vecka. Vi kommer alltså att behöva jobba till 19 eller 20 varje dag.
Stängningarna är ju jämnt fördelade, så de kan jag inte klaga på, men att behöva jobba så sent varje dag... Det kommer jag inte palla. Jag skulle komma hem 20 och 21 nästan hela veckan.
Då skulle jag inte ha något liv utanför jobbet, förutom på helgerna. Och det går inte. Inte när man har en söt sambo hemma och ett hem att göra fint.
Så kanske är det dags att börja se sig om efter ett nytt jobb.
Men vad fasen skulle det vara??
Kanske skulle man plugga igen, men då kan vi verkligen inte ta lån för att köpa oss en bostadsrätt :(
Åh det här är inte kul.
Jobbet ska kanske vara en stor del av livet, men inte hela livet. Inte när man jobbar i min branch i alla fall.

Vi säljer Icebreaker underställ på jobbet, och får då köpa underställ till oss själva lite billigare. I tisdags kom de äntligen, lagom till att bandysäsongen börjar för Jocke på lördag.
Merinoull ska vara såå himla bra och värma såå himla skönt har vi fått höra.
Vi får se på lördag då...
Och nej, det här är inte den "dåliga" sortens merinoull, det är främst i Australien som så kallad mulesing förekommer, inte på Nya Zealand där Icebreaker har "sina" får.
Från hemsidan: All our merino fibre is sourced from sheep that have not been mulesed, this includes the traditional surgical method and the clips method. Mulesing removes strips of skin around the tail to prevent flystrike.
Jag hade på mig överdelen på jobbet idag, tillsammans med en t-shirt och en till långärmad tröja.
Om det blev lagom varmt med allt det på sig kan ni ju gisa hur kallt vi har det på jobbet.
Och jag jobbar i ett köpcentrum!!

På söndag är det alltså final i Guitar Hero SM. Jag är sjukt stolt över min bror, som är en av de fyra finalisterna.
Men det verkar som om det inte är många vanliga dödliga som får se finalen.
Brorsan har fått info om vart han ska, men inte om han får ta med några gäster.
Jag skickade därför ett mail till O'Learys för att höra efter, och fick då svaret:
Hej! Är på konferens och O'Learys 20-års firande. Åter kontoret tis 18 nov. Finns att nå på mobilen.
Så jag ringde, men fick inget svar. Jag avskyr telefonsvarare, så jag tänkte att jag ringer lite senare.
Men så blev jag uppringd.
Ja hej, det var någon på det här numret som ringt mig?
Ja, jo det var ju jag.
Så jag förklarade mitt ärende, och fick en ny mailadress att maila.
Vad får jag för svar där då?
Hejsan. Jag befinner mig på tjänsteresa och är åter på kontoret 18/11. Vid brådskande ärende kan du lämna ett meddelande på min mobil, så återkommer jag så fort jag kan.
Det var i och för sig ingen överraskning, men den första tjejen jag pratade med skulle påminna den andra tjejen att kolla sin mail.
Annars ringer jag henne imorron när jag kommer till jobbet vid tolv, mohahaha.

Och det har jag varit i flera år.
http://www.albinoblacksheep.com/flash/nice

Jag kan seriöst inte springa längre.
Idag hann jag 2,94 km innan jag gav upp. Under 3 km!!
Jaja, det är i alla fall bättre än i fredags, då hann jag bara 2,46.
Men det är så himla tråkigt att det bir såhär. Jag känner mig så himla dålig när jag ger upp. Men jag är å andra sidan inte en sån person som fortsätter om det gör ont. För jag har märkt att det gör ont i flera dagar då.
Nu har jag i alla fall gjort 100 situps på bollen, så det känns lite bättre, men jag kommer ju att tappa min kondition om jag ska hålla på såhär.
I augusti sprang jag hela 50,8 km, och det är mycket för mig. Visst, jag sprang kanske lite extra, eftersom jag tränade för mitt första millopp, men ändå.
Den här månaden har jag bara sprungit 8,7 km, och halva månaden har nästan gått.
Nej nu ångrade jag mig, det känns inte alls bättre efter situpsen, det känns ännu sämre nu när jag tänker efter.
Känner mig så dålig.

Idag hade min (vikarierande) butikschef löpt lussebullar. Jag tror han åt två, och så fick jag en, så att han inte skulle äta fler :)
Den var god och saftig, men den smakade nog mer vetebröd än saffransbröd. Jag tror minsann de snålar med saffranet på Vinn. Men vem skulle inte göra det om man bakade tokigt många lussebullar om dagen. Saffran kostar sjukt mycket.


Ja jag plockar alltid ut russinen ur lussebullarna. Särskilt om bullen är varm.
En gång när jag var liten spydde jag nämligen efter att ha ätit en varm lussebulle med russin i, så det går liksom inte. Dessutom är varma russin lika med blä.

Imorse fick jag en synunderökning gjord av Jockes mamma. Det var fint att slippa hålla på att boka tid hos en läkare eller optiker man inte känner, och behöva betala. Mycket smidigare och trevligare såhär.
Varför? Jag ska nämligen börja övningsköra snart är det tänkt.

Resultatet:
Höger öga 1,0
Vänste öga 0,9
Binokulärt 1,0

Det säger mig ingenting, men hon förklarade att jag var aaaningen närsynt, men att det inte är något att bry sig om. Det finns visst många där ute som kör bil, fast de har hälften så bra syn som mig.
Jag behöver inte glasögon, bara om jag vill se bättre än Jocke på långt håll när det är mörkt. Och det känns ju lite onödigt...


På vägen till Karlberg regnade det, men jag hade regnet i ryggen och mössa på mig, så jag märkte det knappt. dessutom sken solen på min högra sida, så det var riktigt trevligt trots regnet.

Mina tänder har inte hämtat sig efter gårdagens misshandel än. Det är bättre än igår, då jag knappt kunde äta eller dricka utan obehag, men kalla drycker ilar fortfarande i mina stackars små skrapade framtänder :(

Imorse var det så dags för tandläkarbesöket som jag bokade för en månad sedan.
Jag hade ont i en tand efter att ha ätit Kung Markattas röda quinoa. Det var några små små gruskorn eller något liknande i den, och jag fick ont i en tand.
Snälla som de är på Kung Markatta (eller rädda för dålig publicitet antagligen) så lovade de att betala om det skulle behövas ett ingrepp. OCH så fick jag kuponger för ett värde av 40 kr, haha.
Men som tur var hittade tandläkaren ingen skada på tanden.
Han hittade däremot tandsten, och den skulle skrapas bort.
Aj aj aj.
- Hur känns det, gör det ont?
- Jo det känns en del
- Vill du ha bedövning
- Nä, det behövs inte
Men ont gjorde det, och ont gör det fortfarande.
Men det är nog bra imorron.
Tre början till hål hade jag också (!) fast jag är så sjukt noga med flourtuggummi efter varje måltid.
Det kostade inte lite heller:
Undersökning 615 kr
Röntgen 80 kr
Tandstensskrap och polering efter det 120kr
Summa: 815kr

Men jag hade en rabattcheck på 300 kr (bra sätt för dem att lura till sig nya kunder), och så fick jag visst tandvårdsbidrag av försäkringskassan på 300 kr, så jag behövde bara betala 215 kr. Det var ju trevligt. Och helt oväntat.
Nu ska jag vara sjukt noggrann när jag borstar gaddarna, så jag kan bli av med de små små hålen, och slipper mera tandsten.
Och så ska man visst tandtråda före tandborstning, inte efter som jag alltid kört med.

Hur gick träningsveckan då?

Måndag: Ledig dag
Tisdag: Symmetristyrka
Onsdag: Löpning backpass på morgonen
Torsdag: ben och rygg 3 Doors Down
Fredag: Löpning morgonpass jag hann bara springa i 15 min innan jag fick ont i vristerna, så jag vände och gick hem igen i rask takt :( jävla klena ben man har då.
Lördag: mage och armar Ikea, Mio, Hemtex och fixa hemma till 23.30
Söndag: 7-8 km löpning jag har fortfarande ont i vristerna, så jag körde mage och armar istället.

Jag kanske är lite bekväm av mig som slutar springa när det börjar göra lite ont, men jag vet av erfaranhet att om jag inte slutar kommer jag inte kunna gå på ett par dagar, utan då kan jag bara linka fram försiktigt.
Och det känns lite onödigt.

Hoppas på att nästa vecka ska funka bättre. Jag bara MÅSTE komma ihåg balansplattan.

Jäklar vad mycket pengar jag har gjort av med i veckan!
Det började i onsdags då jag till slut pallrade min in till Granit för att köpa en ljusslinga. Jag hade sett att de sänkt priset från 229 kr till 99 kr, och då tänkte jag passa på.
Men nu var det visst bara ett erbjudande som vi hade till i måndags som kassörskan sade.
Vad gjorde jag då? Jo jag betalade så snällt 229 kr, eftersom jag verkligen ville ha slingan.
Men jag är sur på Granit nu.
Näej jag är väl inte ett dugg barnslig?


Såhär ser slingan ut i alla fall

Så var jag bara tvungen att köpa en julbock som jag hittade på Clas Ohlson.
39 kr.


Man kan inte fira jul utan en julbock, det går bra inte.

Så i torsdags innan spelningen råkade jag bara köpa en t-shirt på Topman. Jag vet att lillasyster gärna vill ha en sån i julklapp, men jag har redan lagt 500 kr på julklappar åt henne, men jag kan ju ha tipsat någon annan om att hon vill ha t-shirten ;)


Boober från Fragglarna, hur kan man motstå? Lite dyr, 299 kr, men bara i torsdags var det 25% rea,
så det blev 224 :)


Sedan råkade jag köpa en mössa också. Jag kan inte hitta min lite tjockare mössa, sedan vi flyttade, så det var inte ett helt onödigt köp. 149 kr på Åhléns.


Man ser verkligen hur mössan ser ut :p

Igår åkte vi till Ikea och köpte en matta, lite gardingrejer och tassar till soffan.
Efter det blev det soffkuddar på Mio. Vi hittade några som vi gillade, där det dessutom var tag tre betala för två.
Men... sedan hittade vi ännu snyggare kuddar. Som så klart var dyrare.


290 kr styck, men var betalar man inte för en payslemönstrad kudde?
Eller ja, tre.


Tack vare payslekuddarna och Jockes kuddar passar min gamla filt jättefint till soffan.
I fredags passade den inte alls.
Lägg märke till hur fin ordning vi har i hemmabiohyllan, och gitarrerna som Jocke satt upp så vackert.

Så bara råkade jag köpa paisleymönstrade lakan på Hemtex. Ordinarie pris 299 men nu var det ta två för 500.
Det bästa var att det satt en röd lapp där det stod 199 kr på den ena förpackningen, så jag fick båda för 199 kr styck.
De hade alltså gjort som Granit, sänkt priset och sedan höjt det igen. Men någon hade klantat sig och missat att ta bort en prislapp. Vi har precis bäddat om i sängen, men nästa gång åker mina lakan fram!

För två veckor sedan var vi på Ikea och köpte hyllor som matchar våra byråer i sovrummet. Och en liten lampa. Vi tyckte det skulle vara skoj att ha en likadan som den som står på ena byrån, fast mindre.
 Och jag råkade köpa en adventsljusstake på Clas Ohlson. Kunde inte låta bli, den heter ju Leksand.
Den lär bli fotad i december.


Hylla ett och två


Hylla tre, byråer och lampa.
Och min underbara dinosaurie aka Dinusarien :)

Jag undrar hur vi ska klara oss till nästa månad.
Vi råkade ju handla för 400 kr på ICA i fredags och för 400 igår :(
Jag vet inte om jag gillar det här med att vara vuxen...

                 

Igår var det sjuukt segt på jobbet. Jag provade lite löparskor och väntade på att det skulle komma kunder och handla en massa.
Det kom typ ingen.
Jag gjorde en mus av aluminiumfolien som suttit runt min macka. Så kul hade jag.
Min kollega trodde det var en snigel. Lyckad mus.
November måste nog vara den tråkigaste månaden för alla oss som jobbar i butik.
Det är nu de flesta sparar inför julen.
Jag å andra sidan har redan köpt en del julklappar, så slipper jag ta allt på en gång.
Lite fick vi sålt i alla fall, men inte alls mycket.

Efter jobbet tog jag mig in till storstan för att gå runt, och sedan var det dags för 3 Doors Down på arenan.
Jag hade aldrig varit på arenan innan, bara klubben (där jag sett The Calling, Avril Lavigne och Hanson), så jag hade ingen som helst aning om hur stort det skulle vara, eller hur det skulle se ut där inne.
Klubben är litet och mysigt, och där är det skoj att stå längst fram. Man kommer riktigt nära bandet.
Arenan var lite större, framflrallt bredare, men inte så jättestort. Men det räckte fint.
Hur var spelningen då?
Ja vad mer kan man säga än underbar?
Förbandet Plan Three var skitbra. Nytt favoritband på gång för mig kanske?
Det kan inte vara så lätt att vara förband alltid, kul att spela för en publik som är där för att se ett annat band.
Men det är ju ett bra sätt att få ut sin musik på. Mig har de i alla fall värvat nu :)
När Plan Three var klara tog det 45 min innan 3 Doors Down kom ut, och det var ju lite tråkigt. Men till slut kom de, och det var absolut värt att vänta på.
Publiken var lite svårflirtad, det var inte så mycket hopp och röj som jag hade trott.
Det är ju det som är så underbart med spelningar, att hoppa runt som en tok och sjunga med till ett av favoritbanden.
När de spelade Kryptonite så fick de i alla fall igång publiken ordentligt.
Brad (sångaren) var lite rolig. Han såg så glad ut hela tiden, och det är ju trevligt. Efter varannan låt sade han thank you very very much. Artigt, haha.
En annan sak jag älskar med konserter är när sångaren låter publiken sjunga. Det är så sjukt häftigt.
Men i Away From The Sun var det inte så många som sjöng rätt. De sjöng refrängen (now again I find myself so far down, away fråm the sun that shines into the darkest place, I'm so far down...) när det egentligen skulle vara now again I find myself so far down away from the sun that shines to light the way for me och inget annat.
Hur kan jag vara så säker på det? Jo för att jag lyssnat på låten så sjukt många gånger (precis som alla andra där inne antagligen) och så såg jag att Brad sjöng så som det skulle vara, och gestikulerade med en ledsen min.
Inte för att nästan alla sjöng fel, utan för att visa att solen var så långt borta.
Men alla adra gånger sjöng publiken rätt i alla fall.
Brad är nog den sångaren som sjunger mest likt live som på skivorna, av alla de konserter jag har varit på.
Ibland kan det vara svårt att höra vad sångaren sjunger, om det beror på sångaren eller mickvolymen det vet jag inte, men så kan det vara. Har för mig att Alex i The Calling var riktigt bra på det där också, men det var i gymnasiet jag såg dem sist så...
Panic At The Disco lät också rätt lika sig själva har jag för mig... och den spelningen var det röj på minsann! Oj oj oj.
Åh vad jag älskar konserter, särskilt när kroppen skakar av musiken som en stor resonanslåda och så vrålar man med och hoppar runt som en tok.

Jag fotade lite med min iPhone, det blev inte så bra, men det gör inte så mycket.



Plan Three



3 Doors Down

Det var såhär va...
I förrgår när jag skulle förbi Systemet för att köpa årets Blossa så gick det en tjej framför mig. Hon hade på sig mjukisbyxor och nån jacka, och så hade hon såna där vackra valkar som hängde ut mellan jackan och byxorna.
Min enda tanke var, fryser inte tösen om valkarna??
Sen kan man ju undra varför man går runt så över huvud taget.
Pappa brukar undra om vissa unga tjejer ser sig i spegeln när de går ut. Just då undrade jag också det.
För det är inte särskilt snyggt med fettvalkar som tittar fram.
Jag menar absolut inte att alla ska vara pinnsmala. Och inte att man ska skämmas över sin kropp om man råkar ha "lite extra".
Men snälla skaffa en lite längre tröja så slipps det i alla fall frysas.
För frysa måste man ju göra om det är en 5 centimeters glipa mellan jackan och byxorna, och man inte har en tröja som går ned en bit över (eller ned i) byxorna.
Det gör i alla fall jag om jag råkar glömma bort att min skinnjacka är lite kort. Jag har inget som sticker ut, men jag fryser ändå.

Något som jag har, det är en stor rumpa.
Ojojoj jag lovar, i proportion till min kropp så har jag en riktig bautarumpa.
Jag är 160 cm lång och väger 52 kilo, med en A kupa (wiie) och 75 runt.
Jag är alltså rätt så liten.
Men min rumpa är alltså rätt så stor.
Hur stor?
Jag mätte rumpestumpen igår morse. Eller ja, runt hela mig, men på den... rundaste delen av rumpan.
90 cm blev det.
NITTIO CENTIMETER gott folk.
Ojojoj...
För att ha något att jämföra med så mätte jag 90 cm från min fot och uppåt.
90 cm räcker mig för fan upp till höften.
Då kan ni kanske förstå varför jag var känd som "hon med rumpan" på gymnasiet...
Men jag är stolt över min rumpa. Jag tycker väldigt mycket om den.
Förutom när jag inte kommer i mina favoritjeans.
Seriöst, jag köpte dem 2006, och då satt jag mest och käkade choklad hela dagarna.
Jag hade lagt av med Taekwon-don och tränade ingenting.
Då köpte jag de byxorna, och nu när jag tränar 6 dagar i veckan kan jag inte ha dem längre.
hmm...

Chokladätande slöfock - byxorna sitter bra
Dinkel och avokadoätande hurtbulle - rumpan är ivägen, jag får inte ens upp byxorna över den.

Muskler säger pojkvänsJocke.
Gråt säger jag.
För även om jag vet att jag är så mycket duktigare nu och tränar och äter bättre än då, så är det som om någon viskar i mitt öra att jag blivit... ja... tjockare.
Fats jag inte ens är ett dugg tjock!
Ja jag väger 5 kg mer än då, men man går för fan inte upp i fettmassa (kan man säga så?) om man går från att inte träna till att träna 6 dagar i veckan.
Muskler väger mer än fett.
Äh jag orkar inte mer, sånt här blir man ju tokig av.
Ska ta en bild på mig och min rumpa i profil nån dag, så får ni (vilka då?) se hur fin min rumpa är.
Hej svejs.

Det gick finfint med träningen idag, jag känner av det i benen och ryggen minsann.
Just idag var det symmetristyrka som gällde. Jag plockade 7 övningar från Fitness Magazine nr 10, och körde dem två gånger. Vissa var riktigt jobbiga. Anledningen till att jag inte körde alla de skrev om i tidningen är att jag t ex inte äger en medicinboll, och får ont i knäna av utfall med vikter.
Ska jag kunna fortsätta att vara duktig nu? Jag hoppas det.
Men det är svårt att äta grönsaker varje dag för mig...
Frukt funkar om jag gör en fruktsallad och lägger lite keso och nötter på, men att bara ta en banan eller en mandarin är svårt. Det är liksom tråkigt på något sätt.
Jaja idag har jag varit duktig, och snart ska jag fira det med att sova :)
Men först ska jag försöka mig på att visa upp min nya frisyr, som jag fick förra söndagen av min pojkväns syster.
Stackarn, jag tror det var lite jobbigt för henne att klippa av mig nästan allt hår. Och bilden jag gav henne att gå efter var kanske inte den lättaste. Inte blev det ett dugg likt heller, men det gör ingenting. Jag skulle nog inte trivas lika bra i den frisyren som jag gör i den jag har.


Framifrån


Mer smickrande framifrån


Höger sida


Bak i nacken


Vänster sida

Ja så kan det se ut när man fotar sig själv, men det ger i alla fall ett hum om hur jag ser ut nuförtiden.
Nu ska jag sova innan morgondagens innan-frukost-backpass.

Jag känner mig dålig.
Skitdålig.
Jag har ju som mål att springa tre gånger i veckan, och träna styrka 3 gånger.
För ett par månader sedan var jag sjukt duktig och tränade på som bara den.
Men inte nu inte. Har inte sprungit sedan i tisdags, och veckan innan det blev det också bara en gång.
I onsdags tränade jag styrka men sedan tog duktigheten slut.
Urrk.
Men imorron, då ska jag träna minsann, och springa på onsdag morgon. Yes! Torsdag är det konsert så då hinner jag inte med något, men fredag är det morgonspringa igen, och lördag styrka. Ska minsann ta mig ett långpass löpning på söndag också. Hela 7-8 km minsann!
Idag? Nä idag är det måndag, då är det min träningsfria dag.
Dessutom slutade jag 18 idag, och var jättetvungen att svänga förbi systemet för att inhandla Blossa 08 med blåbärssmak.
Så det så. Och nu är det beckmörkt ute.
Men imogon så.
Heja heja.
Och hur smakade glöggen? Jag var ju så klart tvungen att tjuvsmaka, trots att det bara är november.
Om den smakade så himla mycket blåbär med ton av kryddnejlika som det står på flaskan vete tusan. Mina otränade smaklökar kände mest glöggsmak. Jaja, det är en himla vacker flaska i alla fall.
Kanske ska man lägga i blåbär och mandel nästa gång, och strunta i russinen?


Såhär ser flaskan ut i alla fall, min kamera ger den nästan rättvisa.